Fysiska samt farmakologiska effekter bruten marijuana

Inledning:

Cannabis är inte blott saken där mest missbrukade olagliga drogen i USA (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; NIDA, 2010), det är faktiskt saken där mest missbrukade illegala drogen i världen (UNODC, 2010). Inom USA är det En schema-I-ämne, vilket betyder att det juridiskt sett ej anses innehava någon medicinsk bruk samt det är Avsevärt beroendeframkallande (US DEA, 2010). Doweiko (2009) förklarar att varenda cannabis icke inneha missbrukspotential. Han föreslår ty man använder saken där vanliga terminologin marijuana när hane hänvisar åt cannabis med missbrukspotential. Förut tydlighetens skull används denna terminologi även inom denna artikel.

Idag är marijuana inom framkant bruten internationella kontroverser såsom diskuterar lämpligheten utav dess utbredda illegala ställning. I flertal unionsstater äger det blivit legaliserat stäv medicinska ändamål. Denna trend är berömd såsom "medicinsk marijuana" och applåderas forte itu förespråkarna Medan som den avskys spänt utav motståndarna (Dubner, 2007; Nakay, 2007; Van Tuyl, 2007). Det är i detta koppling såsom det beslutades att utse ämnet för de fysiska samt farmakologiska effekterna av marijuana som fäste stäv denna forskningsartikel.

Vad är marijuana?
Marijuana är ett planta såsom mer korrekt kallas cannabis sativa. Såsom nämnts har vissa cannabis sativa-växter ej missbrukspotential samt kallas hampa. Hampa används flitigt stäv annorlunda fiberprodukter Inberäknat tidningar och konstnärsduk. Cannabis sativa med missbrukspotential är underben vi kallar marijuana (Doweiko, 2009). Det är medryckande att notera att även om det inneha studerats inom massor år, finns det mycket som forskarna fortfarande ej känner till Ifall marijuana. Neurovetenskapsmännu samt biologer vet vilka effekterna bruten marijuana är men de förstår ännu ej fullständig hurså (Hazelden, 2005).

Deweiko (2009), Gold, Frost-Pineda samt Jacobs (2004) påpekar att bruten omkring fyrahundra kända kemikalier som finns inom cannabisplantorna känner forskare mot över sextio såsom tros äga psykoaktiva effekter på saken där mänskliga hjärnan. Saken där mest välkända samt potenta av dessa är ∆-9-tetrahydrocannabinol, alternativt THC. Liksom Hazelden (2005), uppge Deweiko att även Ifall vi känner åt otaliga av de neurofysiska effekterna av THC, är anledningarna till att THC producerar dessa effekter oklara.

Neurobiologi:
Såsom En psykoaktivt ämne kungenverkar THC med detsamma det centrala nervsystemet (CNS). Det villigverkar En grandiost mängd neurotransmittorer samt katalyserar även annan biokemisk samt enzymatisk aktivitet. CNS stimuleras nbefinner sig THC aktiverar specifika neuroreceptorer inom hjärnan, vilket orsakar de olika fysiska och känslomässiga reaktionerna som kommer att förklaras mer specifikt längre fram. De enda ämnen som kan aktivera signalsubstanser är ämnen som efterliknar kemikalier som hjärnan producerar naturligt. Det faktum att THC stimulerar hjärnans funktion lär forskarna att hjärnan har naturliga cannabinoidreceptorer. Det är fortfarande oklart varför människor har naturliga cannabinoidreceptorer samt hur de fungerar (Hazelden, 2005; Martin, 2004).

Det eventuellt största mysteriet från allting är förhållandet mellan THC och signalsubstansen serotonin. Serotoninreceptorer är bland de mest stimulerade av alla psykoaktiva droger, men mest specifikt alkohol och nikotin. Oberoende utav marijuanas förhållande till kemikalien, är serotonin allaredan få Främstådd såsom neurokemiskt och dess förmodade neurovetenskapliga roll stäv roll samt mening är även fortsättningsvis mestadels hypotetiska (Schuckit & Tapert, 2004). Underben neuroforskare bestämt äger funnit är att marijuanarökare äger Massor hseende organ planer itu serotoninaktivitet (Hazelden, 2005). Mig skulle anta att det kan bestå det här kärleksförbindelse emellan THC och serotonin som förklarar "marijuanaunderhållsprogrammet" av att uppnå avhållsamhet av alkohol samt tillåter marijuanarökare att undvika smärtsamma abstinenssymptom och undvika sug efter alkohol. Effektiviteten utav "marijuanaunderhåll" därför att bidra alkoholavhållsamhet är ej vetenskaplig men är ett sak såsom jag personligen inneha sett med många klienter.

Medryckande tillräckligt härmar marijuana så massor neurologiska reaktioner från andra droger att det är extremt svårt att klassificera i någon bestämd rang. Forskare kommer att insätta saken där inom någon av dessa kategorier: psykedelisk; hallucinogen; alternativt serotoninhämmare. Det inneha egenskaper som efterliknar liknande kemiska reaktioner som opioider. Andra kemiska reaktioner efterliknar stimulantia (Ashton, 2001; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004). Hazelden (2005) klassificerar marijuana i sin egen specialklass - cannabinoider. Anledningen åt denna förvirring är komplexiteten hos de flertal psykoaktiva egenskaperna som finns inom marijuana, bådom kända och okända. Någon färsk klient som själv Tittade kunde inte återhämta sig av dom visuella förvrängningar han drabbades bruten såsom En utslag av genomgripande psykedelisk användning så länge han även fortsättningsvis rökte marijuana. Detta verkade befinna En utfall bruten dom psykedeliska egenskaper som finns i Verksam cannabis (Ashton, 2001). Även Försåvitt den icke varenda tillräckligt kraftfull för att göra dessa synförvrängningar på speciell labb, var marijuana Till fyllest hållfast för att motverka hjärnan från att läka samt återhämta sig.

Känslor:
Cannibinoidreceptorer finns i hela hjärnan, vilket kungenverkar en volym annorlunda funktioner. Det viktigaste på det känslomässiga planet är stimuleringen av hjärnans nucleus accumbens såsom förvränger hjärnans naturliga belöningscentra. En annan är amygdala såsom styr ens känslor och rädslor (Adolphs, Trane, Damasio, & Damaslio, 1995; Van Tuyl, 2007).

Själv inneha observerat att de tunga marijuanarökare som mig arbetar tillsammans personligen verkar dela någon gemensam sak att konsumera drogen för att förvalta sin ilska. Denna observation inneha bevisat baserade konsekvenser samt är grunden för mycket vetenskaplig forskning. Forskning äger faktiskt funnit att sambandet mellan marijuana samt att bruka ilska är kliniskt signifikant (Eftekhari, Turner, & Larimer, 2004). Ilska är någon försvarsmekanism som används därför att Bevaka till känslomässiga konsekvenser itu motgångar som drivs utav rädsla (Cramer, 1998). Som sagt är rädsla någon primär roll som kontrolleras itu amygdala såsom stimuleras kraftigt av marijuanaanvändning (Adolphs, Trane, Damasio, & Damaslio, 1995; Van Tuyl, 2007).

Neurofysiska effekter från THC:
Neurologiska meddelanden mellan sändare och receptorer styr icke blott känslor samt psykologisk roll. Det är också hur kroppen kontrollerar bådom viljemässig och icke-avsiktlig roll. Lillhjärnan samt de basala ganglierna styr all kroppslig rörelse samt koordination. Dessa är Televisionsapparatå bruten dom mest stimulerade områdena i hjärnan såsom utlöträffas från marijuana. Det här förklarar marijuanas fysiologiska följd såsom orsakar förändrat blodtryck (Van Tuyl, 2007) samt en försvagning av musklerna (Doweiko, 2009). THC kungenverkar inom fullbordandeändan varenda neuromotorisk aktivitet inom en mån (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Ett fängslande fenomen som själv har sett hos omkring samtliga klienter som identifierar marijuana såsom sin favoritdrog är användningen av marijuanarökning innan dom äter. Detta förklaras bruten effekterna itu marijuana på "CB-1"-receptorn. CB-1-receptorerna i hjärnan finns Massor i det limbiska systemet, alternativt nucleolus accumbens, såsom styr belöningsvägarna (Martin, 2004). Dessa belöningsvägar är det som påverkar aptiten samt matvanorna såsom en del av kroppens naturliga överlevnadsinstinkt, vilket åstadkommer att vi blir sugna på att äta foder samt belönar oss tillsammans dopamin när vi äntligen utför det (Hazeldon, 2005). Martin (2004) åstadkommer detta korrelation samt påpekar att unikt förut marijuanaanvändare är stimuleringen av CB-1-receptorn som med detsamma utlötittar aptiten.

Underben är högt bedömning och lågt bedömning?
Ett rådande klient till jag förklarar hurdan han ursprung rökte upp till femton joints från "låggradig" marijuana dagligen skada så ringaningom bytte till "höggradig" när den låga graden började Framföra sig finnas ineffektiv. Inom finaländan blev femton joints utav högklassig marijuana ineffektiva förut honom också. Han lyckades ofta ej få sin "high" från det heller. Läka denna process inträffade inom fem år efter kundens första kunnande utav marijuana någonsin. Vad är Bunt- samt låggradig marijuana, och varför skulle marijuana begynna stupa sina effekter postumt En ta?

Kraften hos marijuana mäts utav THC-innehållet i det. När marknaden på gatan blir mer konkurrenskraftig blir kraften på gatan renare. Det här äger orsakat en trend i alltjämt stigande fördel såsom svarar till efterfrågan. Någon genomsnittlig joint utav marijuana som röks idag inneha korresponderande THC-intensitet såsom tio genomsnittliga joints utav marijuana som röktes mirakel 1960-talet (Hazelden, 2005).

THC-graderna beror först på vilken fraktion cannabisbladet såsom används pro Tillverkning. Cannabisknoppar kan till exempel bestå mellan Dumburkå mot nio knallanger mer potenta än helt utvecklade löv. Hascholja, ett modell itu marijuana såsom utvecklats via destillering bruten cannabisharts, kan bidraga högre grader bruten THC än mot och tillsammans högkvalitativa knoppar (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Tolerans:
Behovet utav att öka mängden marijuana karl röker, alternativt behovet bruten att intensifiera från låggradig åt höggradig är kliniskt känt såsom tolerans. Hjärnan är verkningsfull. I och med saken där inser att neuroreceptorer stimuleras inte med att neurotransmittorerna sankor ut dessa kemiska signaler, sänker hjärnan sin kemiska Framställning så att dom totala graderna är Retur mot det normala. Rökaren kommer inte att uppfatta det hseende organ längre därför att hans hjärna nu "tolererar" de högre halterna utav kemikalier samt han alternativt hon känner sig ordinär upprepa. Rökaren höjer genast dosen för att få den gamla höga ryggen och cykeln fortsätter. Rökaren kan tycka att det är effektivt ett tag att byta opp inom omdöme. Så litenningom kan hjärnan Avgå frambringa kemikalien absolut och hållet, alldeles bundenhet på att den syntetiska versionen intas (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; Hazelden,

Hurså görs det noll uttag?
Baksidan bruten toleransprocessen är celeber som "pundare". I och med kroppen slutar göra försvinna egna naturliga kemikalier, behkvar saken där nu marijuanaanvändaren fortsätta rhöja därför att klara av fortsätta att rulla inte med avbrott. Kroppen beordrar genast intag av THC vilket åstadkommer det Oerhört svårt att Enda. Plugg visar faktiskt att marijuanaberoende är ännu mer kraftfullt än mot synes hårdare droger som kokain (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Tillsammans att upphöra med andra droger som stimulantia, opioider eller alkohol reagerar kroppen på negativa och Stundom seriöst farliga fason. Detta beror på den plötsliga bristen på kemisk input som är förenad till det faktum att hjärnan har stoppat sin personligt naturliga neurotransmission från dessa kemikalier för länge inom kort. Det här är fenomenet tillbakadragande (Haney, 2004; Hazelden, 2005; Jaffe & Jaffe, 2004; Tabakoff & Hoffman, 2004).

Även om forskning äger visat att jämförbara abstinensreaktioner är marijuanaanvändare som i alkohol alternativt andra droger (Ashton, 2001), va mig har sett otaliga knallanger i min personliga interaktion med klienter är saken där uppenbara bristen på abstinens som de majoriteten marijuanaanvändare upplever. Givetvis upplever dom cravings, ändock dom rapporterar inte att dom har synonym neurofysiska abstinensreaktion som dom andra droganvändarna inneha. Vissa marijuanarökare anvankor detta såsom sitt sista bevis på att marijuana "ej är en drog" samt att de därför ej bör underkastas likadan Vård och strävan postumt återhämtning som andra drog- alternativt alkoholmissbrukare.

Verkligheten är att den åt synes avsaknad itu akut abstinens är någon alster utav det unika i hurdan kroppen lagrar THC. Medans alkohol samt andra droger är klocka en persons system i ett till fem dagar (Schuckit & Tapert, 2004), kan THC gripa upp åt trettio dagar Marijuana till salu online tills det är fullkomligt utstött från kroppen (Doweiko, 2009). Nbefinner sig THC intas av rökaren distribueras det initialt Kopiöst hastigt genom hjärtat, lungorna samt hjärnan (Ashton, 2001). THC omvandlas dock så litenningom åt protein samt lagras inom kroppsfett och muskler. Denna andra förfaringssätt för lagring inom kroppsfettreserven är en Jätte- långsammare process. Nbefinner sig användaren börjar avhålla sig börjar fettlagrad THC sin långsamma frisättning Återkomst mot blodomloppet. Även Ifall hastigheten för återinträdom i kroppens ordna är för långsam därför att ge några psykoaktiva effekter, det kommer att bistånd den framför det här rökaren genom abstinensprocessen på ett mer hanterbart samt smärtfritt metod. Ju mer man röker desto mer lagrar karl. Ju mer kroppsmassa rökaren inneha, desto mer THC kan också lagras (Doweiko, 2009). Hos mycket stora klienter inneha själv alltså sett att det tar upp mot trettio dagar före urinscreeningar visar ett rensad THC-nivå.

Snarlika THC:s långsamma avsmalnande som rengöloop är den långsamma hastigheten förut initialt insättande itu psykoaktiv respons. Klienter rapporterar att de icke får Påtänd rökning marijuana omedelbar - det tar tidrymd för deras lekamen att vänja sig intill det före dom känner den hseende organ. Det här förklaras av saken där långsamma absorptionen itu THC inom fettvävnad som når maximala koncentrationer på 4-5 dagar. Nbefinner sig THC börjar släppa maklig ut inom blodomloppet, kommer det fysiologiska svaret att öka snabbt med var pur rökning av marijuana, vilket resulterar i någon pur hög. När användaren upprepar denna förfaringssätt samt höga nivåer utav THC ackumuleras i kroppen och fortsätter att nå hjärnan, distribueras THC slutligen mot dom neokortikala, limbiska, sensoriska och motoriska områdena som beskrivits fordom (Ashton, 2001).

Fysiologi:
Marijuanas neurologi samt neurofysiologi äger beskrivits hittills. Det finns otaliga fysiska komponenter i marijuanarökning också. National Institute on Drug Abuse (2010) rapporterar att marijuanarökare kan innehava massor utav samma luftvägsproblem som tobaksrökare Inberäknat daglig hosta, slemproduktion, mer frekvent akut bröstsjukdom samt någon ökad risk för lunginfektioner. De citerar forskning som visar bevis på att kroniska marijuanarökare, som inte röker tobak, inneha Ytterligare hälsoproblem än icke-rökare eftersom luftvägssjukdomar.

Saken där definitiva forskningen såsom dokumenterar de betydande negativa biofysiska hälsoeffekterna från marijuana är icke avgörande. Vi känner till att marijuanarök innehåller femtio till sjuttio procent mer cancerframkallande kolväten än vad tobaksrök gör (Ashton, 2001; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; NIDA, 2010). Även Ifall säker forskning visar att marijuanarökare visar oreglerad tillväxt bruten epitelceller i sin lungvävnad, vilket kan leda mot cancer, inneha andra plugg icke visat märklig positiva sammanhang alls emellan marijuanaanvändning samt cancer i lungorna, övre luftvägarna eller övre matsmältningsorganen (NIDA, 2010) ). Det antagligen mest ögonöppnande faktum bruten allt är att alla experter är överens om att det historiskt sett ännu inte har funnits ett enda dokumenterat dödsfall såsom rapporterats endast såsom ett resultat av marijuanarökning (Doweiko, 2009; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; Nakaya, 2007;

Farmakologi - "medicinsk marijuana":
Detta sista faktum angående de åt synes mindre skadliga effekterna utav marijuanarökning även gentemot lagliga droger såsom alkohol samt nikotin är Vanligtvis det allra etta såsom citeras utav förespråkare stäv legalisering utav marijuana stäv dess positiva medicinska fördelar (Dubner, 2007) ; Nakaya, 2007; Van Tuyl, 2007). Nakaya (2007) pekar på dom åt synes positiva effekterna utav marijuana på alzheimer, cancer, multipel skleros, glaukom samt AIDS. Även Ifall de ej är vetenskapliga, citeras personliga erfarenheter från glad lindring från drabbade från kroniska sjukdomar såsom fördelar som villigstås uppväga dom negativa effekterna.

Van Tuyl (2007) uppge att "uppemot samtliga droger - Medräknat dom såsom är lagliga - utgör större Hotelse mot individens hälsa och/alternativt samhället än va marijuana åstadkommer." Hon stå sig tillsammans Försåvitt att legalisering från rökning bruten marijuana inte skulle motivera dom positiva effekterna, ändock menar ändå att riskerna förknippade tillsammans rökning kan "lindras igenom alternativa administreringsvägar, som förutångning" (sid. 22-23). Argumenten pekar på kliniskt mer riskfyllda läkemedel som opioider, bensodiazepiner och amfetaminer såsom administreras på recept på daglig basis. Dessa läkemedel, såsom Vicodine, Xanex alternativt Ritalin, är internationellt acceptabla nbefinner sig de anses "medicinskt nödvändiga".

Slutsats/reflektion:
Även Ifall mig ej är komfortabel med att väga in kontroversen Ifall legalisering bruten marijuana, i slutsatsen av detta forskningsdokument finns det tydliga konsekvenser stäv mig som utövare. Alkohol är också någotsånär lagligt, liksom nikotin, ändock pro missbruksrådgivaren är det betydelsefullt att fortgå behålla En direktiv Ifall dom biopsykosociala övervägandena när det gäller missbruk utav något ämne. Eftersom den stora bristen på empirisk erfarenhet om dom neurobiologiska egenskaperna förknippade tillsammans precis hjärnfunktion, kommer En avgörande skärpa framåt visa sig finnas till att anordna check på banbrytande upptäckter inom neurovetenskapen Ifall THC samt andra cannabanoider. Upptäckten bruten särskild betydelse stäv nuvarande praxis är patologin för marijuanas proportion mot känslomässig självmedicinering, tolerans och snarare allting abstinensprocessen.